Om ni läser utländska plantskolekataloger, och då särskilt de engelska, har ni säkert stött på förkortningen AGM intill vissa växter i listorna, eller kanske en liten symbol som ser ut som en pokal. Det innebär att växten har fått utmärkelsen ”Award of Garden Merit”, vilket fritt översatt betyder ungefär ”utmärkelse för stort odlingsvärde” av RHS (Royal Horticultural Society) i Storbritannien.

I England finns det numera över 100 000 olika växter till försäljning på plantskolorna. Allt är naturligtvis inte odlingsvärt, men hur ska man kunna skilja mellan bra och mindre bra köp? AGM-utmärkelsen är avsedd som en vägledning och hjälp i växtvalet för den vanliga trädgårdsodlaren som har svårt att orientera sig i det enorma utbudet.

Det omfattande arbete som föregår utvärderingen av vilka växter som är särskilt odlingsvärda görs av ett antal arbetsgrupper med specialkunskaper inom sina respektive växtgrupper. I dessa kommittéer ingår plantskolister, specialistodlare och andra välrenommerade växtkännare och representanter från RHS. Till grund för bedömningarna har man rundabordssamtal, utvärderingar av större befintliga samlingar av släktet och fleråriga odlingsförsök i RHS egna anläggningar på framförallt Wisley. Försöksfälten på Wisley är öppna för allmänheten så att man kan bilda sig en egen uppfattning om de växter som prövas. Det är spännande att se ett helt fält med olika sorter/former av en och samma växt sida vid sida.

För att slå vakt om mångfalden av växter har man i England byggt upp ett antal växtsamlingar, National Collections. För närvarande finns det 630 samlingar, som var och en härbärgeras av en plantskola eller trädgård med specialinriktning eller en särskilt insatt amatör. Arbetet sker helt ideellt, men plantskolor, odlare och privatpersoner brukar spontant förse samlingarna med växtmaterial för att de ska få ett så komplett sortiment som möjligt. Den som ansvarar för en samling dokumenterar och förökar växtmaterialet så att det inte ska försvinna ur odling. Dessa National Collections (och även deras innehavare) är naturligtvis en fantastisk växtbank och kunskapskälla för de kommittéer som ska bedöma vilka växter som kan komma ifråga för en AGM.

Vissa har uttryckt farhågor om att premieringssystemet skulle kunna urholka utbudet av växter, men från RHS menar man att de trots allt bara fokuserar på en bråkdel av det växtmaterial som finns och att det alltid kommer att finnas samlare och entusiaster med specialintresse som ser en utmaning i att odla det udda eller svårodlade. Eftersom utmärkelsen trots allt innebär att intresset för den belönade växten ökar kan det dessutom sporra odlare att vidareutveckla och förbättra det växtmaterial som redan finns. Bland kriterierna för att en växt ska få en AGM ingår bland annat att den inte får kräva komplicerade odlingsförhållanden/kunskaper och att den måste finnas tillgänglig för försäljning från plantskolor eller fröföretag. Av det skälet finns det stora grupper av växter (t.ex. orkidéer) som inte kan komma ifråga för utmärkelsen – de är helt enkelt inte tillräckligt lättåtkomliga. Andra urvalskriterier för växten är:

Härdighetskategorierna är:

H1 uppvärmt växthus
H2 ouppvärmt växthus
H3 härdiga utomhus i vissa områden eller under vissa förutsättningar, eller odlas utomhus under sommarmånaderna och vinterförvaras frostfritt (t.ex. dahlior)
H4 härdiga utomhus i hela Storbritannien (vilket innebär att många av dem inte är härdiga i stora delar av Sverige)

Härdigheten kan också anges som ett mellanting mellan två grupper. För växter som kräver uppvärmd vinterförvaring anges även minitemperaturen i °C.

Eftersom det hela tiden kommer nya sorter av ”gamla” växter är en AGM-utmärkelse inte statisk. Vart 10:e år gör man en omprövning av utvärderingen. 2002 gjordes en total revidering av samtliga växter som hade en AGM – och 1 200 förlorade då sin utmärkelse till förmån för någon ny sort med bättre egenskaper.

År 2003 kom de slutliga rapporterna från utvärderingen av bl.a. nejlikor, narcisser, riddarsporrar och iris med ett antal nya premieringar inom varje släkte. Rapporterna som är på 8–12 sidor är mycket läsvärda med färgbilder av många av de växter som ingått i odlingsförsöken, tabeller, odlingsanvisningar, ursprung och information om vad som gjort att en viss växt fått sin AGM. Rapporterna kan beställas från RHS men lättast är att ta del av dem på RHS hemsida, där de finns att ladda ner.

Bland pågående försöksodlingar som ska utvärderas i år finns bland annat Actaea, Aubrieta, Berberis thunbergii, Clematis alpina och C. macropetala, Geranium, Rhododendron yakushimanum, Sedum och Sempervivum. Har ni vägarna förbi Wisley kan ni passa på att se hur de klarar sig i konkurrensen på försöksfälten.

Visserligen har resultaten av dessa utvärderingar större relevans om man odlar sin trädgård i England, eftersom vårt klimat skiljer sig en hel del från deras. Men det är ändå värdefullt att känna till om en växt är förhållandevis frisk, stark och lättodlad.

*revertera = återgå till ursprungsformen, vilket till exempel vissa variegerade (brokbladiga) växter kan göra. Från den variegerade plantan växer det då ut nya skott som är helt gröna. Ofta är dessa mera starkväxande och kan på det sättet ”ta över” helt och hållet.

Dodecatheon pulchellum, AGM (H4) 1993.

Arisaema candidissimum, AGM (H4) 1993.

Hosta ’Frances Williams’ (sieboldiana), AGM (H4) 1993.